Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anställda i två olika konsultföretag få en inblick i hur deras syn på tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap såg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och åsikter angående dessa ämnen, främst utifrån fyra infallsvinklar. Dessa är: hur informanterna ser på kunskap och tyst kunskap, informanternas syn på kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svårigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. Vårt resultat visar att de intervjuade vid företagen är väl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..

Vi har upptäckt att det finns otroligt många olika studier om vad kunskap är men vad vi har erfarit är det få studier som belyser vad eleverna anser att kunskap är. Vårat syfte med denna studie är att beskriva och skapa en förståelse för hur elever i grundskolans år nio uppfattar begreppet kunskap och den kunskap som skolan förmedlar. I bakgrunden belyser vi olika kunskapssyner och genom att intervjua ett antal olika elever så har vi fått ta del av deras syn på kunskap. Resultatet av vår undersökning visade att eleverna var överens om att alla människor är kunniga men på olika sätt och att allt man egentligen vet är någon slags kunskap. Eleverna ansåg även att det finns olika sorters kunskap, praktisk och teoretisk.

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik.

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv. .

Syftet med knowledge management är att försöka omvandla de anställdas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlätta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anställdes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och färdigheter, personlighet samt professionalism ingå. Syftet med vår uppsats är att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och våra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anställda besitter.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det är möjligt för organisationer att hjälpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel på verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas känslor inför detta. Respondenterna valdes på grund av deras långa verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg på arbetsplatsen och i sig själv. Respondenterna kunde inte sätta ord på sina kunskaper då de värderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvårade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

 Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt.

Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?Ett experiment utfördes med två oberoende grupper.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.